American Horror Story: Asylum
Säsong två i den omtalade serien American Horror Story går med undertitel "Asylum". Den är mer mentalt obehaglig och det finns fler scener att må psykiskt illa av i jämförelse med säsong ett som mest fokuserade på att man skulle bli rädd. Denna äcklar och om du har svårt för blod och operationssalar skulle jag inte rekommendera dig att se denna säsong. Annars; titta för i helvete.
Denna säsong följer, likt den tidigare, flera olika historier på samma gång. Främst är dock kärleksrelationen mellan Kit Walker och Alma, samt kärleksrelationen mellan Lana och Wendy. Kit och Alma bor tillsammans och är gifta och detta är väldigt hemligt eftersom Alma inte är vit, vilket Kit är. En natt så börjar det dåna och skaka i huset och allt blir vitt. Alma försvinner och Kit är övertygad om att det är aliens som tagit henne, men samhället tror att han är den misstänkta kvinnomördaren Bloody Face och att han nu mördat sin fru, så han slängs in på Briarcliffs mentalsjukhus där syster Jude styr. Jude har för närvarande problem med journalisten Lana och för att straffa Lana så slänger Jude in henne på Briarcliff efter en intervju och menar att de ska bota Lanas homosexualitet. Samtidigt på Briarcliff försiggår mystiska försvinnanden och syster Jude är säker på att det är mentalsjukhusets nya läkare, dr Arden, som ligger bakom allt.
Jag vet inte om jag skulle vilja påstå att denna säsong är bättre än den första, men denna faller mig mer i smaken när det gäller detaljer. Jag älskar att det handlar om förhållanden som inte får existera i samhället och relationen mellan kristna och Gud. Ett intresse jag haft i flera år är att nörda in mig på seriemördare och även om Bloody Face inte är vad denna säsong egentligen handlar om så finns det ändå en seriemördare med och en hyffsat genomtänkt sådan dessutom (dock lite väl uppenbart vem Bloody Face är, tyvärr..).
Min favoritdetalj med American Horror Story är hur återanvänder skådespelarna men till nya roller. Det är alltså samma skådespelare, med få undantag i betydande roller, som i säsong ett men alla är en ny karaktär, och återigen är det Jessica Lange som är bäst. En annan favoritdetalj är hur extremt feministisk serien är, även om det kanske inte märks för det otränade ögat. De mest poweraktiga karaktärena är kvinnor och dessa pekar på maktstrukturer i vårt samhälle och fördummar dem. Syster Jude påpekar ofta att anledningen till att hon ifrågasätts som styrande över Briarcliff är för att hon är en kvinna till exempel. Det är väldigt mycket ladypower i American Horror Story som jag tycker bör introduceras i fler serier.
Denna säsong får, precis som tidigare, 5/5 i betyg med motiveringen att det är så jäääävla bra. Och äckligt. Och genomtänkt. Och rent ut sagt genialiskt. Kan inte få nog.