Elin Something

Kära Belinda Olsson,
Imorgon är det inte vilken lördag som helst. Det är manifestationsdagen för införskaffandet av en samtyckeslag. I det lilla landet Sverige anmäldes 16900 sexualbrott under 2012 (statistik via Brå), men mörkertalet är stort. År 2013 friades sex ungdomar av hovrätten efter våldtäktsanklagelser. De hade gemensamt våldtagit en flicka i ett rum under en fest enligt anklagelserna men hovrätten menade att hon inte befann sig i ett hjälplöst tillstånd och dessutom var det mörkt i rummet så hur kunde hon se vilka förövarna var? Samma år frias en annan våldtäktsman av hovrätten då det saknas teknisk bevisning och vittnen fastän både förövaren och offret i fråga hävdat att offret skrikit nej upprepade gånger. Förövaren menade att han hört att hon skrikit nej men inte uppfattat att hon faktiskt menade nej. Vi bor i ett samhälle där vi lär kvinnor att skydda sig från våldtäkter istället för att lära ut att det är fel att våldta. De frågar våldtagna kvinnor i rättssalarna under förhör vad de haft på sig när de blivit våldtagna, om de varit berusade eller om de gått ensamma och om det varit mörkt ute – som om kvinnor kan skydda sig. Som om det är kvinnors fel om vi blir våldtagna. Och nu är det alltså inte ens våldtäkt fastän du tydligt skriker nej.

Imorgon är det ingen vanlig lördag, Belinda Olsson. Det är den artonde januari 2014. I Stockholm sker en manifestation för samtyckeslagar i Sverige. Vad gör du? Du går ut två dagar innan, i ett program som finansierats av bland annat mina skattepengar, och påstår att feminism är en slags lyxfråga vi kan ha i Sverige för att vi inte haft krig på väldigt många år. Du står i bästa sändningstid och påstår att feminismen har spårat ut. Men vet du vad jag tycker? Jag tycker att det är du som spårat ut.

År 2007 hittade jag feminismen. Jag var fjorton år och så jäkla less på antaganden om mig baserat på att det inte dinglade en köttslamsa mellan mina ben. Jag upptäckte Linda Skugge och via henne fann jag snabbt feminismen och på så vis fann jag även dig, Belinda. Ni pratade om ett jämställt samhälle där kvinnan inte var annorlunda från mannen. Om anorexi, ensamstående mödrar, sexualundervisning i skolan, våldtäkt, kvinnliga förebilder, lika lön oavsett kön. Under de första minuterna i ditt program i svensk television, "Fittstim – min kamp" ska du besöka Gudrun Schyman i hennes hem. Du säger "Jag tror på rättvisa mellan könen men ska ifrågasätta om feminismen är på väg åt rätt håll. Som en katolik på väg mot påven för att håna hans kyrka". Det finns ingen annan tolkning än att du ska håna det Schyman tror på; feminismen. Vilket betyder att du faktiskt hånar mig som anser mig vara feminist. Det är rätt trist att känna sig hånad av en människa man en gång beundrade. Det som dock är värre är att du hånar det som feministerna kämpar för idag och verkar anse feminism som ett slags lyxproblem i och med att Sverige inte drabbats av krig eller dylika katastrofer under väldigt många år – vilket ger oss möjligheter att fokusera på vad som i dina ögon verkar vara bagateller.

Programmet har du döpt till "min kamp" vilket uppenbarligen ska handla om din personliga syn på feminismen idag. Du har problem med användandet av ordet "hen" och tror inte att det har med jämställdhet att göra, du anser att det är att experimentera med sina barn och du undrar om både du och Ebba Witt-Brattström är någon form av dinosaurier då ni inte förstår innebörden av användandet av "hen". Snabbt svar; nej ni är inte dinosaurier men ni verkar ha väldigt svårt att tänka utanför det ni själva är bekväma med och värderar väldigt egoistiskt. Användandet av hen är inte något du är tvingad till; vill du inte säga hen så gör det inte. Men att förlöjliga en identitet som många har och ett ord många tacksamt tagit emot är att helt enkelt håna dessa människor. Hen är ingen lyxfråga och det är självklart väldigt enkelt för dig som cis-kvinna att inte känna tillhörighet med ordet; men det är okej. Så länge du låter de som känner tillhörighet med ordet göra det utan att håna dem. Du skrattar åt företeelsen med hen-dagis och du får gärna tycka att det är löjligt – men du hånar återigen dem som känner att det är viktigt. Dessutom; är det inte himla bra att ge ens barn hundra möjligheter istället för en?

Till Schyman säger du att dagens feminism handlar om hen, att inte berätta könet på sitt barn, att äktenskapet är förlegat och att en modern feminist är skild och glad för detta. Du pratar om att feminister som får motstånd hävdar för snabbt att allt är kvinnohat och totalt saknar humor och självdistans och pekar även på att dagens feminism är väldigt ego.

Först och främst; att påstå att dagens feminism handlar om "hen" gör att du framställer dig själv som rätt dum för om du vore lite påläst så skulle du veta att feminister kämpar för rätt mycket mer än enbart användandet av hen (trots att du verkar ha hakat upp dig på detta och tror att detta är allt vi slåss för). Att sedan fortsätta med att påstå att vi slåss för att inte berätta könet på barn känns också som en dum sak att påstå då du gör ett rätt stort antagande kring ett väldigt stort ämne baserat på att du träffat en person som håller sitt barns kön hemligt. Personligen kan jag erkänna att jag inte heller svarar vad valfritt barn tillhör för kön om en främling på stan skulle fråga. Jag har ett syskon på knappt ett år och när jag stått själv med denna och någon frågar "är det en pojke eller flicka?" svarar jag helst "Det är en Inez" – för vad spelar det för jäkla roll vad barnet har mellan benen? Egentligen?

Du påstår sedan att en modern feminist är skild och glad över detta är ett påstående jag faktiskt inte förstår då jag inte ser en problematik i att vara glad över att vara skild? Älskar du inte din partner längre och ni är gifta så kan det väl kännas som en rätt skön idé att skilja sig? Jag ser inte skilsmässor som en tabu utan precis tvärtom; en skilsmässa för mig är att du tagit tag i något du är besviken med och i egen takt försöker ändra på. Vad jag däremot stör mig helt enormt på är detta;

Belinda Olsson, du påstår att feminister som får motstånd hävdar att allt är kvinnohat samt saknar humor och självdistans. Vart var du när "Uppdrag Granskning"ägnade ett helt avsnitt åt kvinnohat? Vart var du när "Uppdrag Granskning" ägnade ett helt avsnitt åt att visa kvinnor som blivit mordhotade enbart för att de gjort sitt jobb? Som fått höra att de ska våldtas, att deras barn ska våldtas, att de ska akta sig för "vi vet minsann vart du bor" och dylikt baserat på att de yttrar sina åsikter och ibland inte ens det utan helt enkelt gör sitt jobb? Att påstå att en feminist som blivit mordhotad baserat på att hen just är feminist saknar självdistans och humor är återigen ett hån och jag börjar undra och du på riktigt har tänkt efter innan du tyckt till i bästa sändningstid.

Kära Belinda Olsson: mitt namn är Elin. Jag är tjugo år gammal och öppen feminism. Jag tror på, kämpar för och strävar efter jämställdhet mellan könen. Mellan män, kvinnor och alla könsidentiteter där i mellan. Jag kämpar för människor lika värde oavsett kön, religion, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och allt annat som kan tänkas skilja oss människor åt. Att du påstår att min feminism, den moderna feminismen, är egoistisk och centrerad kring mig själv tar jag om en personlig kränkning och jag anser nog ta mig fan att det är du, Belinda, som är jävligt egoistisk som inte kan tänka utanför din egna trygghetszon. Du verkar lida av att du varit med och skapat "hen" – kan du inte förstå att det är något att vara stolt över? Du har gett människor som saknat könstillhörighet en plats att känna sig hemma i. Men du ser det som ett lyxproblem och undrar varför vi inte kämpar för de lägre ställda kvinnorna. Vet du vad? Det gör vi – du är bara för blind för att se det.

Du menar att feminismen spårat ut och att Sverige är ett bra land att låta sina barn växa upp i. Det är det säkerligen. Sverige är ett av världens mest jämställda länder påstår du och ja, det är det. Men det är också det land som har näst flest våldtäkter i hela världen och då är mörkertalet stort. Detta jämställda land kämpar inte för oss utan penisar oavsett om vi är cis-kvinnor, transor, hen eller annan valfri identitet. Sverige har slutat kämpa för oss, gett upp. Imorgon är det lördag den artonde januari 2014. Feministerna ska samlas för att hålla en manifestation för en samtyckeslag eftersom Sverige gång på gång sviker oss. Tar ifrån oss rätten till våra egna kroppar, våra känslor. Som lär oss att vara rädda och skylla allt på oss själva. Dagens feminism slåss fortfarande för mig och för dig och för våra rättigheter, för allas lika rättigheter. Du är bara alldeles för egoistisk för att se det. Men vi kämpar för dig ändå, Belinda.